Så var det dags nu igen, Ofrånkomligt. Man måste gå och få håret iordninggjort. Man frågar en jobbarkompis. Hon vet och hon följer med. Det finns gott om skönhetssalonger. Men man kan inte se in i salongen med alla damer. Ingenting om vad som försigår där på insidan får synas ut. Helst. En skylt finns vid gatan så nog vet man att det är en salong där men att försöka kolla från utsidan hur den verkar vara, det är omöjligt. Man går alltså på rekommendation och man har ju med sig tolk som kan beskriva hur man vill ha kalufsen fixad, klippt och färgat. Klippningen blev bra och färgningen av slingor, den tar sin tid. Samma omständiga procedur som hemma i Sverige med färger och blanda och greja. Två färger ska det vara. Minst. Kladdet på huvet måste sitta i en god stund. Tid att betrakta omgivningen, de andra kunderna, hur de beskriver vad de vill ha gjort, se hur det klipps och resultatet.
Rätt som det är går strömmen och frissan slår med uppenbart van hand av en huvudsäkringen, går ut på gatan där dieselgeneratorn står (finns med på bilden under skylten), drar igång den som om den vore en gräsklippare. Hon får rycka några gånger innan den puttrar igång. Nu kommer lyset tillbaka, ACn går igen och hårtorken blåser igen, den som hon höll på med.
Min tur igen. Nja, helt nöjd med färgerna är jag inte men frissan får att nytt försök imorgon att få dit mer färg runt ett blåögt blekansike. Då blir det säkert jättebra.
