Om två böcker

Tänk dej att du är en av deltagarna i ett möte. Mötets syfte är studiet av en bok. En av deltagarna får ett telefonsamtal. En bror. Ringsignalen är ledmotivet till filmen "Love Story". Min association till den melodin är garanterat helt annorlunda jämfört med han som har den på sin telefon. Ett underligt avbrott i diskussionerna. Det är hans bror som ringer och meddelar att det varit en bilbomb i Kirkuk. Någon var skadad. Brodern vill han åker till Kirkuk imorgon. Det är inget ovanligt för människorna här. Man gör inte så stor sak av det. Men mitt hjärta blöder trots att jag inte vet mer än så här. Efter samtalet får den här killen en uppgift. Att skriva en bok på engelska. Från sin bakgrund. En gammal religion/tradition/sedvänja vad vi nu ska kalla det. När hans engelska är tillräckligt bra. Ingen annan kan skriva den där boken. En livsuppgift kanske att åstadkomma just den boken. Man vet inte så noga. Jag väntar på den där boken. Jag ska läsa i just den boken. Mötet var slut. En annorlunda, underlig kväll.

Rosorna klippta

Rosorna ska klippas när björkarnas löv är som musöron har jag lärt mej. Men här finns inga björkar! Hmm. klipp.klipp.klipp hördes det alldeles utanför min dörr igår. Rosbuskarna klipptes. Fint kommer det att bli. I min lilla trädgårdshörna var den prydligt uppgrävda rundeln kring varje buske och det lilla trädet våt. Vattnad. Jag satt i solen och läste ute på farstubron. Ja, det kanske inte heter farstubro här men för mej var det så i alla fall. Öppet brev till Gerog W Bush. Intressant att reflektera över sittande på mark som han ockupperat. Åtminstone fattat beslutet att så skulle ske. Det är flera år sedan. Hur länge till? Busken på bilden är just nu vackrare än rosorna. Den finns i en annan ända på trädgården här där jag bor. Blommar på bar kvist så här. Och solen gassar så skönt ibland. Tycker både blomsterbusken och jag.