Stavningskontroll och språkpolis

Vi använder våra namn och bildar våra namn på olika sätt världen över. Och det är bara förnamnet! Är det inte så vi utbrister på ren svenska? Här används enbart förnamnet. Ingen stor bokstav behövs. Efter det egna namnet kommer pappas namn och sedan farfars och farfarsfars namn. Fyra namn i rad kan det alltså vara om man använder hela namnkombinationen. Vi kan kalla namnen A, B, C och D. Ok. Ibland drar vi till med två namn här då istället för bara det första. A B får duga. Kak A B tilltalar vi då denne herre. Herr A B. Men om nu någon annan med en annan uppfattning angående för- och efternamn får för sig om att vara artig och istället använder efternamnet. Eller OK de två sista namnen. Då blir det Mr. C D. Hur i hela fridens namn ska man då veta att Kak A är precis samma person som Mr. C D? Dessutom råkar namnet A ibland stavas med Å eller kanske Ä istället. Det finns ingen stavningskontroll som klarar av det här på min dator. Vem ska då vara stavningskontroll? Och vem vill vara språkpolis? En stor del av arbetsdagen gick åt att komma underfund med precis den här förvirringen. Rätt som det är står i alla fall personen mitt i dörren till mitt rum. Livs levande! Salaam Kak A! Kom in ska du får höra vad som hänt.....