söndag 5 april 2009

Stickedricka för sötnosar




Fortsättning på gårdagens kurs om läskeblasktillverkning. Den onyttiga delen. Först kolsyran. Dricka med det kallade en liten gosse för stickedricka an gång i tiden. Det lever kvar i mitt minne. CO2 fraktas från Turkiet just nu men man håller på och dra igång egen tillverkning. Bra det, undvika farlig transport. Ett fullständigt myller av mekaniska pryttlar går det åt för att göra det. Tankar, panna, förångning, nedkylning, förvaringstank och en massa annat. 
Nästa onyttiga del är den som råttorna och jag är mer intresserade av. Sockret. Det kommer från Förenade Arabemiraten. I 50kg säckar. Kolla vilket lager! Om man nu räknar antalet sockerbitar i läskeblasken så kan man räkna sockret i ton här.
Efter att ha gått igenom hela processen för hur man 
blandar dessa två ingredienser med vatten var det besök på labbet, provtagning av ett oräkneligt antal saker.
Dagens lärdom: Det finns inga fiskar i läskeblask. De överlever inte. pH-värdet är för fel! Skulle tro att det finns fler saker i läsk som fiskar inte klarar. Sötman? Inga råttor med socker på nosen hittades idag heller. Drack därför en burk söt och välsmakande läskeblask på hemvägen. Ännu inte avvänjd trots dagens lektioner. Imorgon kommer det nyttiga "Water Treatment". Då ska jag berätta hur mycket vatten det går åt för att tillverka en liter färdig läskeblask.  

3 kommentarer:

  1. Tur man inte dricker läsk... för efter att ha läst det här tappade jag sugen totalt:-) Vi har påsklov här.. firar ni påsk och i såfall hur?

    SvaraRadera
  2. Inget allmänt påskfirande. Det hör ihop med kristen tradition, vet inte hur de många kristna gör. Kristendomen ser mycket anoorlunda ut här.

    SvaraRadera
  3. Jo det har jag förstått att den gör..

    SvaraRadera